Papegojitalienska

eller kanske snarare, papegojspråk.

Jag har i flera år varit i Würzburg i södra Tyskland med min studentorkester, vilket varit fantastiskt på många sätt. Enda bekymret är att alla pratar tyska (go figure), men det gör inte jag (jag läste franska, observera, läste inte lärde mig). Alla resorna har ock gjort att jag kan hanka mig fram på tyska, jag förstår det hjälpligt om det handlar om ett (av mig) bestämt ämne och kan då också svara, beställa, betala, etc - men säger någon någonting utanför det givna ämnet så är jag ohjälpligt förlorad. Likadant var det nu i Italien, beställa, förstå, svara, tjuvlyssna lite lätt på stranden, det går bra, men inga långa, okända, haranger tack. Hur som helst, det här "talandet" kallar jag för papegojtyska/-italienska, eftersom det enda jag gör är att härma - ord, utttal, grammatik, utan att kunna ett dugg.